{"id":1841,"date":"2009-09-09T23:02:44","date_gmt":"2009-09-09T21:02:44","guid":{"rendered":"http:\/\/sprogmuseet.dk\/?p=1841"},"modified":"2009-09-09T23:02:44","modified_gmt":"2009-09-09T21:02:44","slug":"varfor-saknar-sverige-sprakstatistikrl","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/2009\/09\/09\/varfor-saknar-sverige-sprakstatistikrl\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r saknar Sverige spr\u00e5kstatistik?"},"content":{"rendered":"

Tidigare i \u00e5r kritiserade EU:s expertkommitt\u00e9<\/a> Sverige f\u00f6r att inte bedriva n\u00e5gon officiell statistikinh\u00e4mtning vad betr\u00e4ffar regionala spr\u00e5k eller minoritetsspr\u00e5k.
\n<\/span><\/p>\n

“Detta begr\u00e4nsar de svenska myndigheternas f\u00f6rm\u00e5ga att planera och genomf\u00f6ra l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r skyddet och befr\u00e4mjandet av dessa spr\u00e5k och g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r Expertkommitt\u00e9n att v\u00e4rdera om Sverige fullg\u00f6r sina \u00e5ligganden<\/em>,\u201d hette det i rapporten.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Kritiken \u00e4r helt korrekt \u2013 Sverige saknar officiell spr\u00e5kstatistik, med grundskoleelever som det huvudsakliga undantaget. Nu skulle man tro att det av den anledningen \u00f6verhuvudtaget inte g\u00f6rs n\u00e5gra uttalanden om exempelvis antalet modersm\u00e5lstalare av olika spr\u00e5k i Sverige. Detta \u00e4r emellertid l\u00e5ngt ifr\u00e5n sanningen, och i sj\u00e4lva verket florerar m\u00e4ngder av mer eller mindre ogrundade uppskattningar.<\/span><\/p>\n

Eftersom Sverige saknar officiell spr\u00e5kstatistik, vet vi inte <\/span>ens<\/span> hur m\u00e5nga som har svenska som modersm\u00e5l. Det f\u00f6rekommer olika uppskattningar, alltifr\u00e5n 81, 83, 85 procent till 90 procent av inv\u00e5narna. Varje procentenhets skillnad motsvarar drygt 90 000 personer; mellan l\u00e4gsta och h\u00f6gsta uppskattning skiljer det allts\u00e5 mer \u00e4n 800 000 m\u00e4nniskor. <\/span><\/p>\n

Situationen \u00e4r densamma f\u00f6r minoritetsspr\u00e5ken. Uppskattningarna av antalet talare av me\u00e4nkieli, norrbottensfinska, varierar mellan 20 000 och 80 000. Antalet som talar samiska anges till mellan 5 000 och 20 000 personer. De finsktalande pendlar mellan 70 000 och 450 000 m\u00e4nniskor. Talare av jiddisch anges som minst till 750 personer och som mest till 6 000, och uppskattningar av romanitalande fluktuerar mellan 5 000 och 40 000 personer. I en del fall har vi allts\u00e5 att g\u00f6ra med en faktor sex eller \u00e5tta mellan h\u00f6gsta och l\u00e4gsta uppskattning.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller invandrarspr\u00e5ken, \u00e4r l\u00e4get aningen b\u00e4ttre, eftersom myndigheterna samlar in spr\u00e5kdata i \u00e5tminstone tre sammanhang: 1) grundskoleelevers hemspr\u00e5k, 2) modersm\u00e5l f\u00f6r deltagare i SFI (svenska f\u00f6r invandrare), och 3) modersm\u00e5l f\u00f6r asyls\u00f6kande. Dessa uppgifter \u00e4r dock av begr\u00e4nsat v\u00e4rde eftersom de f\u00e5ngar in ganska sm\u00e5 grupper. St\u00f6rre delen av invandringen best\u00e5r inte av asyls\u00f6kande, alla nyanl\u00e4nda deltar inte i SFI-undervisning, och i inget av dessa sammanhang figurerar de inhemska minoritetsgrupperna. \u00c4ldre invandrargrupper har inte l\u00e4ngre barn i skol\u00e5ldern, varf\u00f6r det finns anledning att anta att exempelvis finska \u00e4r underrepresenterat i skolstatistiken i j\u00e4mf\u00f6relse med spr\u00e5kets andel av totalbefolkningen.<\/span><\/p>\n

Ibland laboreras med uppskattningar utifr\u00e5n antagandet att de flesta utrikes f\u00f6dda ocks\u00e5 talar ursprungslandets spr\u00e5k, men detta kan i vissa fall leda helt fel. Alla som emigrerar fr\u00e5n Turkiet eller Finland har inte turkiska respektive finska som modersm\u00e5l. Bland utvandrare fr\u00e5n dessa l\u00e4nder \u00e4r tv\u00e4rtom talare av syrianska\/assyriska respektive svenska \u00f6verrepresenterade i relation till befolkningsandelen. Detta tycks vissa svenska myndigheter inte ens k\u00e4nna till.<\/span><\/p>\n

Situationen kan n\u00e4rmast beskrivas som tragikomisk<\/span>. <\/span>Tragisk s\u00e5tillvida att svenska myndigheternas f\u00f6rm\u00e5ga att planera och genomf\u00f6ra l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att skydda och befr\u00e4mja de inhemska spr\u00e5ken och invandrarspr\u00e5ken liksom seri\u00f6s vetenskaplig forskning f\u00f6rsv\u00e5ras. Komisk s\u00e5tillvida att myndigheternas beslut att avst\u00e5 fr\u00e5n officiell statistikinh\u00e4mtning inte har f\u00f6rhindrat allsk\u00f6ns spekulationer om antalet modersm\u00e5lstalare av olika spr\u00e5k och att myndigheterna sj\u00e4lva inte tvekar att delta i detta spekulerande \u2013 ibland med resultat som kan vederl\u00e4ggas med ett minimum av element\u00e4ra bakgrundskunskaper.<\/span><\/p>\n

Finns det n\u00e5got enkelt s\u00e4tt att \u00e5tg\u00e4rda problemet? Sj\u00e4lvfallet! Det enklaste \u00e4r att registrera spr\u00e5ktillh\u00f6righet i det folkbokf\u00f6ringssystem, som sk\u00f6ts av Skatteverket. I Finland kan man webbregistrera sitt modersm\u00e5l och ocks\u00e5 ange \u00f6nskat kontaktspr\u00e5k hos Befolkningsregistercentralen, och d\u00e4rigenom vet man att 91,5 % av befolkningen i Finland har finska som modersm\u00e5l och 5,5 % svenska. Exakt hur uppgiften eller fr\u00e5gorna ska formuleras av Skatteverket kan diskuteras. Det \u00e4r m\u00f6jligt att man kan g\u00e5 l\u00e4ngre eller vara mer precis \u00e4n de finl\u00e4ndska myndigheterna (vilket \u00e4r fallet i exempelvis Kanada), men detta \u00e4r inte huvudfr\u00e5gan.<\/span><\/p>\n

Svenska myndigheters ovilja att bedriva seri\u00f6s inh\u00e4mtning av spr\u00e5kstatistik g\u00e5r tillbaka till tidigt 90-tal och motiverades av den d\u00e5varande kulturministern Birgit Friggebo i riksdagen:<\/span><\/p>\n

\u201dDet finns flera sk\u00e4l till att man v\u00e4ljer att inte registrera uppgifter om enskildas modersm\u00e5l eller etniska tillh\u00f6righet. H\u00e4nsynen till den personliga integriteten \u00e4r ett viktigt sk\u00e4l. M\u00e5nga av dem fr\u00e5gan ber\u00f6r \u00e4r flyktingar. Det \u00e4r angel\u00e4get att det ur allm\u00e4nna register inte g\u00e5r att g\u00f6ra sammanst\u00e4llningar eller f\u00e5 ut uppgifter som kan hota deras eller deras anh\u00f6rigas s\u00e4kerhet<\/em>.\u201d<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Personuppgiftslagen (1998:204) f\u00f6rbjuder uttryckligen \u201dbehandling av [\u2026] personuppgifter som avsl\u00f6jar ras eller etniskt ursprung<\/em>\u201d. Men spr\u00e5ktillh\u00f6righet \u00e4r inte detsamma som \u201drastillh\u00f6righet eller etniskt ursprung\u201d. Det h\u00f6r ocks\u00e5 till saken att Finland n\u00e4stan ordagrant har samma personuppgiftslag som Sverige. Den svenska personuppgiftslagen f\u00f6rbjuder visserligen registrering av \u201dpolitiska \u00e5sikter\u201d eller \u201dmedlemskap i fackf\u00f6rening\u201d, samtidigt som det inte \u00e4r otill\u00e5tet att publicera medlemsantalet i olika fackf\u00f6reningar eller g\u00f6ra gallupunders\u00f6kningar om befolkningens politiska sympatier. Och trots f\u00f6rbudet mot \u00e5siktsregistrering har \u00e4nd\u00e5 Sverige f\u00e4llts i Europadomstolen f\u00f6r att ha bedrivit s\u00e5dan riktad mot enskilda medborgare. Samma personuppgiftslag medger f\u00f6r \u00f6vrigt undantag \u201df\u00f6r forsknings\u00e4ndam\u00e5l\u201d. Europar\u00e5det genomf\u00f6r regelbundet unders\u00f6kningar om modersm\u00e5l och spr\u00e5kkunskaper i sina medlemsl\u00e4nder, och har t.o.m. via expertkommitt\u00e9n kritiserat Sverige f\u00f6r att ha underl\u00e5tit att genomf\u00f6ra tillf\u00f6rlitliga statistiska kartl\u00e4ggningar av de spr\u00e5k som talas i landet.<\/span><\/p>\n

Man kan spekulera om motivet till varf\u00f6r den d\u00e5varande regeringen motsatte sig officiell statistikinh\u00e4mtning av spr\u00e5ktillh\u00f6righet. Det talas om \u201dflera sk\u00e4l\u201d. Det enda sk\u00e4l som anges \u00e4r att uppgifter av detta slag skulle hota flyktingar och deras anh\u00f6rigas s\u00e4kerhet. Ingen s\u00e4kerhetstj\u00e4nst i v\u00e4rlden har dock n\u00e5gon st\u00f6rre nytta av hur m\u00e5nga utvandrare fr\u00e5n det egna landet som talar ett visst minoritetsspr\u00e5k. Det \u00e4r t\u00e4mligen irrelevant information. Saddam Husseins s\u00e4kerhetsj\u00e4nst var inte intresserad av hur m\u00e5nga irakiska medborgare, som fortsatte att prata kurdiska i Sverige. Den var intresserad av vilka <\/strong> som var politiskt aktiva, exempelvis i fr\u00e5ga om solidaritetsarbetet med irakiska Kurdistan eller f\u00f6r att st\u00f6rta Saddam Husseins regim. F\u00f6rhandsinformationen fanns redan i Irak. <\/span><\/p>\n

Det finns heller inget samband mellan inh\u00e4mtning av spr\u00e5kstatistik och den spr\u00e5kpolitik som till\u00e4mpas i ett visst land. Stater som Kanada, Finland, Frankrike, Schweiz, \u00d6sterrike, USA och Australien har styrelseskick liknande det svenska, och f\u00f6r alla spr\u00e5kstatistik utan att medborgarnas integritet anses vara hotad. Andra r\u00e4ttstater, s\u00e5som Belgien, Danmark, Italien, Japan, Norge, Portugal, Sydkorea, Tjeckien och Tyskland avst\u00e5r \u2013 liksom Sverige \u2013 fr\u00e5n att kartl\u00e4gga sina befolkningars spr\u00e5ktillh\u00f6righet. Det g\u00f6r heller inte regimerna i Eritrea, Iran, Kuba, Saudi-Arabien, Sudan och Zimbabwe, medan regimerna i Vitryssland, Vietnam och Kina har spr\u00e5klig eller \u00e5tminstone etnisk registrering av medborgarna. Graden av repression eller demokrati verkar helt enkelt inte ha mycket att g\u00f6ra med statens intresse f\u00f6r befolkningens spr\u00e5kf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r naturligtvis viktigt f\u00f6r spr\u00e5kforskare liksom f\u00f6r myndigheters spr\u00e5kplanering och spr\u00e5kpolitiska st\u00e4llningstaganden, att kunna utg\u00e5 fr\u00e5n en korrekt beskrivning av den spr\u00e5kliga verkligheten. Spr\u00e5kstatistik \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna planera till exempel behovet av \u00e4ldreomsorg, <\/span><\/span>sjukv\u00e5rdsinformation, ink\u00f6p av talb\u00f6cker etc<\/span>. f\u00f6r nationella minoriteter och olika invandrargrupper. <\/span>Det \u00e4r typiskt att de finskspr\u00e5kiga synskadades intresseorganisation har kritiserat bristen p\u00e5 spr\u00e5kstatistik.<\/span><\/span><\/p>\n

Ingen spr\u00e5kgrupp kan i det l\u00e5nga loppet tj\u00e4na p\u00e5 en \u00f6verskattning eller underskattning av det verkliga antalet talare. Siffror \u00e4r neutrala. Det \u00e4r hur man tolkar sifferuppgifterna som \u00e4r den springande punkten. <\/span><\/span>Pitesamiska s\u00e4gs ha 20 talare. Om officiell spr\u00e5kstatistik skulle bekr\u00e4fta denna siffra, kan den antingen uppfattas som mycket alarmerande och att man m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t saken, att det \u00e4r \u201dk\u00f6rt\u201d eller att det var p\u00e5 tiden. Men en av dessa tolkningar \u00e4r inte automatiskt given.<\/span> <\/span>Det \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt \u201dk\u00f6rt\u201d, f\u00f6rst n\u00e4r den siste modersm\u00e5lstalaren d\u00f6r ut, vilket skedde med eyak i Alaska januari 2008. Coeur d\u00b4Alene-stammen i Idaho, USA, som bara har tre-fem modersm\u00e5ltalare av schitsu’umsh, f\u00f6rs\u00f6ker idag till exempel revitalisera spr\u00e5ket.<\/span><\/span><\/p>\n

Hellre \u00e4n att f\u00f6ra en faktabaserad spr\u00e5kstatistik, uppmuntrar myndigheterna idag uppskattningar p\u00e5 l\u00f6sa boliner. Detta hindrar sj\u00e4lvklart inte att enskilda forskare kan ha gjort helt korrekta uppskattningar, som st\u00e4mmer med verkligheten. <\/span><\/span>Uppriktigt sagt kan jag inte se en enda f\u00f6rdel med att<\/span> <\/span>avst\u00e5 fr\u00e5n inh\u00e4mtning av officiell spr\u00e5kstatistik.<\/span><\/span> Sammantaget inneb\u00e4r situationen att intellektuell hederlighet och sa<\/span>nningss\u00f6kande inte<\/strong> premieras och inte heller bed\u00f6ms ha n\u00e5gon st\u00f6rre samh\u00e4llsnytta.<\/span><\/p>\n

Per-\u00c5ke Lindblom, <\/span><\/span><\/strong>Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret <\/a>
\nf. d. gymnasiel\u00e4rare i svenska och filosofi vid Br\u00e4nnkyrka gymnasium i Stockholm\n<\/p>\n

\n

(Denna artikel bygger p\u00e5 en tidigare artikel, som jag har skrivit tillsammans med Jean Azar, Lars-Nila Lasko, Refik Sener och Kaarlo Voionmaa. Artikeln har i olika versioner publicerats i runt ett dussintal svenska dagstidningar, tidsskifter och publikationer p\u00e5 n\u00e4tet. Eftersom jag har gjort vissa till\u00e4gg j\u00e4mf\u00f6rt med den ursprungliga versionen, \u00e4r jag ensam ansvarig f\u00f6r denna version.)<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidigare i \u00e5r kritiserade EU:s expertkommitt\u00e9 Sverige f\u00f6r att inte bedriva n\u00e5gon officiell statistikinh\u00e4mtning vad betr\u00e4ffar regionala spr\u00e5k eller minoritetsspr\u00e5k. “Detta begr\u00e4nsar de svenska myndigheternas f\u00f6rm\u00e5ga att planera och genomf\u00f6ra l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r skyddet och befr\u00e4mjandet av dessa spr\u00e5k och g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r Expertkommitt\u00e9n att v\u00e4rdera om Sverige fullg\u00f6r sina \u00e5ligganden,\u201d hette det i… L\u00e6s mere Varf\u00f6r saknar Sverige spr\u00e5kstatistik?<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":38,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[41],"tags":[84,188,527,780,787,842,843,1276,1283,1291,1292,1330,1367,1654,1865,1920,1932,1943,2095,2100,2250,2441,2471,2497,2539,2808,2823,2934,2935,2968,3131,3265],"class_list":["post-1841","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-sprogpolitik","tag-afroasiatiske-sprog","tag-aramisk","tag-danmark","tag-eu","tag-europaradet","tag-finland","tag-finsk","tag-indianersprog","tag-indiske-sprog","tag-indvandrere","tag-indvandrersprog","tag-iranske-sprog","tag-jiddish","tag-kurdisk","tag-meankieli","tag-mindretal","tag-minoritetssprog","tag-modersmal","tag-norge","tag-norrbottensfinska","tag-pa-svenska","tag-regionale-sprog","tag-revitalisering","tag-romani","tag-samisk","tag-sprogpolitik","tag-sprogstatistik","tag-svenska-for-invandrare","tag-sverige","tag-syriansk","tag-tornedalsfinsk","tag-uralske-sprog","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1841","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/38"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1841"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1841\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1841"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1841"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1841"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}