{"id":4590,"date":"2010-02-09T01:39:48","date_gmt":"2010-02-09T00:39:48","guid":{"rendered":"http:\/\/sprogmuseet.dk\/?p=4590"},"modified":"2010-02-09T01:39:48","modified_gmt":"2010-02-09T00:39:48","slug":"sprakforsvaret-och-kampen-for-en-spraklag-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/2010\/02\/09\/sprakforsvaret-och-kampen-for-en-spraklag-i-sverige\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret och kampen f\u00f6r en spr\u00e5klag i Sverige"},"content":{"rendered":"

Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret<\/a> \u00e4r ett ideellt, partipolitiskt obundet n\u00e4tverk. Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret st\u00e5r spr\u00e5kpolitiskt p\u00e5 tre ben: 1) vi f\u00f6rsvarar svenska spr\u00e5ket, s\u00e4rskilt gentemot engelskans expansion; 2) vi f\u00f6rordar m\u00e5ngspr\u00e5kighet och 3) mellannordisk spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else. Vi str\u00e4var efter att uppn\u00e5 st\u00f6rsta m\u00f6jliga enighet kring dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n

\n
\n
\"Spr\u00e5kf\u00f6rsvarets<\/dt>\n
Spr\u00e5kf\u00f6rsvarets logo <\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret startade som privat hemsida redan 2002. Denna h\u00e4ndelse i det f\u00f6rdolda uppm\u00e4rksammades faktiskt i efterhand, 2007, av Tomasso M. Milani i en avhandling<\/a> vid Stockholms universitet, i vilken han h\u00e4vdade att detta var den ena signifikanta spr\u00e5kh\u00e4ndelsen i Sverige detta \u00e5r \u2013 den andra var Fredrik Lindstr\u00f6ms tv-serie \u201dV\u00e4rsta spr\u00e5ket<\/a>\u201d. Flera likasinnade ansl\u00f6t sig successivt, men f\u00f6rst under v\u00e5ren 2005 var vi tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga f\u00f6r att kunna bilda ett n\u00e4tverk.\u00a0Vi uppn\u00e5dde en kritisk massa, som innebar att v\u00e5r verksamhet kunde expandera.\"\"<\/p>\n

Kampen f\u00f6r en svensk spr\u00e5klag<\/strong><\/h3>\n

I samband med bildandet av n\u00e4tverket 2005 best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att kampen f\u00f6r genomf\u00f6randet av en svensk spr\u00e5klag var n\u00e4tverkets huvuduppgift fram\u00f6ver. Situationen var absurd; det fanns fem officiella minoritetsspr\u00e5k<\/a> i Sverige, men inget officiellt huvudspr\u00e5k. Svenska var officiellt spr\u00e5k i Finland<\/a>, men inte i Sverige. Det viktigaste sk\u00e4let f\u00f6r en spr\u00e5klag var dock att den skulle bromsa engelskans expansion, eftersom svenskan hade lidit stora dom\u00e4nf\u00f6rluster inom den h\u00f6gre utbildningen och n\u00e4ringslivet liksom att engelskan hade b\u00f6rjat tr\u00e4nga in som undervisningsspr\u00e5k i skolv\u00e4sendet. I argumentationen p\u00e5pekade vi ocks\u00e5 att engelskans frammarsch skedde p\u00e5 bekostnad av kunskaperna i andra fr\u00e4mmande spr\u00e5k, s\u00e4rskilt bland den unga generationen. Vi h\u00e4nvisade vidare till en omv\u00e4rldsanalys, som innebar att engelskans relativa betydelse \u2013 inte dess roll som lingua franca \u2013 skulle minska i framtiden, framf\u00f6r allt p\u00e5 grund av Kinas och vissa andra stormakters ekonomiska expansion. Sist men inte minst ans\u00e5g vi att sj\u00e4lva diskussionen om behovet av en svensk spr\u00e5klag skulle fungera medvetandeh\u00f6jande.<\/p>\n

Bet\u00e4nkandet M\u00e5l i mun<\/a> <\/em>hade utarbetats redan 2002, men fortfarande v\u00e5ren 2005 hade den d\u00e5varande socialdemokratiska regeringen inte lagt fram n\u00e5gon proposition till riksdagen. Spr\u00e5kf\u00f6rsvarets uppgift bestod allts\u00e5 i att driva p\u00e5 denna utveckling och d\u00e4rf\u00f6r skrev vi m\u00e5nga artiklar, som publicerades i pressen sommaren-h\u00f6sten 2005. Inf\u00f6r riksdagsbehandlingen av regeringspropositionen B\u00e4sta spr\u00e5ket<\/a> <\/em>november 2005 <\/em>f\u00f6rs\u00f6kte Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret medvetet p\u00e5verka riksdagsledam\u00f6terna, s\u00e4rskilt oppositionspartiernas, att riksdagen borde besluta att svenskan skulle bli officiellt spr\u00e5k i Sverige. Detta f\u00f6rslag f\u00f6ll med knappast m\u00f6jliga marginal, 147 r\u00f6ster mot 145, eftersom milj\u00f6partiet gick ihop med de borgerliga partierna.<\/p>\n

De efterf\u00f6ljande reaktionerna och debatten blev s\u00e5 kraftiga att den d\u00e5varande kulturministern Leif Pagrotsky under v\u00e5ren 2006 tog initiativ till ett m\u00f6te f\u00f6r att diskutera en lag\u00e4ndring med de \u00f6vriga riksdagspartierna. Fortsatta diskussioner stupade emellertid p\u00e5 att Folkpartiet drev kravet att svenskt medborgarskap i forts\u00e4ttningen skulle f\u00f6ruts\u00e4tta ett obligatoriskt spr\u00e5ktest. Samtidigt ins\u00e5g naturligtvis alla borgerliga partier att de kunde g\u00e5 till val p\u00e5 att svenskans st\u00e4llning skulle lagstadgas i Sverige.<\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Redan strax f\u00f6re valet september 2006 publicerade medlemmar i Spr\u00e5kf\u00f6rsvaret ett utkast till spr\u00e5klag<\/a> f\u00f6r Sverige. Genom detta utkast ville vi allts\u00e5 konkret \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra en svensk spr\u00e5klag, som p\u00e5 sikt skulle skydda det svenska spr\u00e5ket fr\u00e5n engelskans \u00f6kande anv\u00e4ndning inom hela samh\u00e4llssektorer. D\u00e4rvid skulle spr\u00e5klagen <\/em><\/p>\n

\u201dange den enskildes r\u00e4ttigheter och myndigheters\/organisationers\/f\u00f6retags\u00a0 skyldigheter, samt \u00e4ven inneh\u00e5lla best\u00e4mmelser om sanktioner;<\/em><\/p>\n