{"id":5045,"date":"2010-03-15T16:51:39","date_gmt":"2010-03-15T15:51:39","guid":{"rendered":"http:\/\/sprogmuseet.dk\/?p=5045"},"modified":"2010-03-15T16:51:39","modified_gmt":"2010-03-15T15:51:39","slug":"de-arma-goterna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/2010\/03\/15\/de-arma-goterna\/","title":{"rendered":"De arma goterna"},"content":{"rendered":" \"Wilhelm<\/a>\n

“Kong Christian stod ved h\u00f8jen mast
\ni r\u00f8g og damp.
\nHans v\u00e6rge hamrede s\u00e5 fast,
\nat gotens hj\u00e6lm og hjerne brast …”<\/p><\/blockquote>\n

Stopp och bel\u00e4gg:<\/p>\n

N\u00e4r slogs egentligen Kristian IV mot goterna<\/a>? <\/span> (Eller, vad den saken betr\u00e4ffar, n\u00e5gon annan av de danska kungar som hetat Kristian.)<\/p>\n

S\u00e5 vitt k\u00e4nt aldrig.<\/p>\n

Danska kungss\u00e5ngen handlar heller inte om n\u00e5got s\u00e5dan, utan kanske om en strid mot antingen tyskarna eller svenskarna (tur f\u00f6r det nordiska broderskapet att svenskar har s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 danska!), och svenskarna s\u00f6nderfaller huvudsakligen i svear och g\u00f6ter.<\/p>\n

Det \u00e4r viktigt med prickar (eller, p\u00e5 danska, streck).<\/p>\n

Visserligen heter goter, gutar, g\u00f6ter och jutar samma sak, men de f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 betraktas som olika folk.<\/p>\n

I synnerhet som goterna talade ett \u00f6stgermanskt spr\u00e5k, medan de \u00f6vriga (bosatta p\u00e5 Gotland, i G\u00f6taland respektive i Jylland) \u00e4r nordgermaner.<\/p>\n

En annan skillnad \u00e4r att goterna \u00e4r utd\u00f6da, medan de andra tre finns kvar.<\/p>\n

Men det \u00e4r inte bara danska kungss\u00e5ngen som r\u00f6r ihop begreppen. N\u00e4r Sverige vid freden i Br\u00f6msebro 1645 er\u00f6vrade den d\u00e5 danska \u00f6n Gulland, tidigare Gutland, modererade de namnet till Gotland.<\/p>\n

De svenska kungarna b\u00f6rjade p\u00e5 Gustav Vasas tid betitla sig Rex Sueorum, Gothorum et Vandalorum<\/em>. F\u00f6rst Sveriges nuvarande kung har avst\u00e5tt fr\u00e5n denna titel, men under hans f\u00f6reg\u00e5ngare anv\u00e4ndes den svenska motsvarigheten Sveriges, G\u00f6tes och Vendes konung<\/em>.<\/p>\n

Men den latinska versionen \u00e4r mer tvetydig. Dels talar den inte om venderna (ett v\u00e4stslaviskt folk vars sista \u00f6verlevande gren \u00e4r sorberna i Tysklands syd\u00f6stra h\u00f6rn, vid gr\u00e4nsen mot Polen och Tjeckien) utan om vandalerna (ett \u00f6stgermanskt folk som dels f\u00f6rmodligen givit namn \u00e5t Andalusien, dels gjort avtryck \u00e4nnu i v\u00e5ra dagars vardagsspr\u00e5k, inte f\u00f6r att de vandaliserade v\u00e4rre \u00e4n andra utan d\u00e4rf\u00f6r att de gjorde det i Rom), dels kan “gothorum” inte bara betyda “g\u00f6tarnas” utan ocks\u00e5 “goternas”, och goterna hade ocks\u00e5 farit h\u00e5rt fram i Romarriket \u2013 p\u00e5 s\u00e5 vis kanske man f\u00f6rs\u00f6kte imponera p\u00e5 sydligare folk.<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt kan f\u00f6rvirringen f\u00f6rklaras med ljudlikhet, men det finns andra saker som kallas gotiska utan att, s\u00e5 vitt jag vet ha n\u00e5gonting med goterna att g\u00f6ra, till exempel den s\u00e5 kallade gotiska arkitekturen (spetsb\u00e5gsstilen), den s\u00e5 kallad gotiska skriften (tysk frakturstil, som de gamla goterna aldrig anv\u00e4nde), den skr\u00e4ckromantiska s\u00e5 kallade gotiska romanen<\/a> (till exempel Polidoris Vampyren<\/em>, Viktor Rydbergs f\u00f6rsta f\u00f6ljetong med samma namn, Victor Hugos Ringaren i Notre Dame<\/em>, Oscar Wildes Dorian Grays portr\u00e4tt<\/em>, Bram Stokers Dracula<\/em> och Gaston Leroux’ Fantomen p\u00e5 stora operan<\/em>, och inte minst Mary Shelleys Frankenstein<\/em>) och p\u00e5 v\u00e5r tids musikscen h\u00e5rdrocksvarianten Gothic Metal<\/em><\/a>.<\/p>\n

\"Forenklet<\/a>
Forenklet kort over de europ\u00e6iske folkevandringer i f\u00f8rste halvdel af det 1. \u00e5rtusinde. Goterne tog de r\u00f8de og lilla ruter.<\/figcaption><\/figure>\n

Goternas vandring<\/h3>\n

Hur de stackars goterna lyckats ge namn \u00e5t allt detta \u00e4r en sn\u00e5rig historia. V\u00e4gen \u00e4r l\u00e5ng fr\u00e5n Theoderik till Nemi.<\/p>\n

Varifr\u00e5n goterna fr\u00e5n b\u00f6rjan kom \u00e4r oklart. Den senantike gotisk-romerske f\u00f6rfattaren Jordanes<\/a> (d\u00f6d 552 e. Kr.) h\u00e4vdade att de h\u00e4rstammade fr\u00e5n Skandinavien, men den uppgiften \u00e4r os\u00e4ker; sj\u00e4lv kom han fr\u00e5n Balkan, och ingen vet om han n\u00e5gonsin f\u00e4rdades s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt norrut.<\/p>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen man s\u00e4kert m\u00f6ter goterna i historien bodde de i det som nu \u00e4r Polens kustomr\u00e5de, i synnerhet i omr\u00e5det kring floden Weichels\/Wis\u0142as\/Vistulas utlopp, vid tiden kring v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan; p\u00e5 sitt eget spr\u00e5k kallade de sig gutans.<\/p>\n

Under andra h\u00e4lften av 100-talet tror man att en del av goterna migrerade till Svarta havet; i varje fall spreds deras spr\u00e5k dit, och p\u00e5 Krim skulle det talas allra l\u00e4ngst. Nu f\u00f6ljs spr\u00e5k och gener inte alltid \u00e5t, s\u00e5 i vad m\u00e5n den h\u00e4r spr\u00e5kspridningen berodde p\u00e5 en faktisk folkvandring kan man diskutera hur l\u00e4nge som helst.<\/p>\n

\"Theoderik<\/a>
\u00deiudareiks' (454-526) gravm\u00e6le i Ravenna, Norditalien<\/figcaption><\/figure>\n

Hundra \u00e5r senare delades goterna upp i tv\u00e5 grupper: \u00f6st- eller ostrogoter<\/a>, och v\u00e4st- eller visigoter<\/a>. \u00c5r 488 er\u00f6vrades Italien av \u00f6stgoten \u00deiudareiks<\/a>, <\/em>mer k\u00e4nd som Theoderik. Han \u00e5terkommer i den medeltida v\u00e4rldslitteraturen som Didrik av Bern i Niebelungens\u00e5ngen, och som Tjodrik p\u00e5 R\u00f6kstenen och i Eddan. (Bern<\/em> syftar h\u00e4r inte p\u00e5 huvudstaden i det nuvarande Schweiz \u2013 den fanns inte d\u00e5, utan grundades f\u00f6rst 1191 \u2013 utan \u00e4r f\u00f6rmodligen en germanisering av Verona<\/em>.)<\/p>\n

\"Goternes<\/a>
Goternes kortvarige vestromerske imperium p\u00e5 dets h\u00f8jde i 523<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e4stgoterna hamnade s\u00e5 sm\u00e5ningom i Spanien, och enligt en teori skall det vara inflytande fr\u00e5n gotiskan som g\u00f6r att spanskan, till skillnad fr\u00e5n de flesta andra romanska spr\u00e5k, inneh\u00e5ller vissa ljud som inte finns i vare sig latinet eller italienskan, och som i de moderna spr\u00e5ken motsvarar till exempel tyskans Ach-Laut<\/em> och engelskans l\u00e4spljud.<\/p>\n

P\u00e5 det hela taget blev goterna till besv\u00e4r f\u00f6r de imperiebyggande romarna, vilket kan ha bidragit till deras d\u00e5liga rykte i efterv\u00e4rlden.<\/p>\n

Wulfilas bibel\u00f6vers\u00e4ttning<\/h3>\n

\u00deiudareiks uppr\u00e4ttade sitt residens i Ravenna i Norditalien. Troligen var det d\u00e4r och p\u00e5 hans tid som Codex Argenteus<\/em><\/a>, \u201dSilverbibeln\u201d, tillverkades, en handskrift som numera finns p\u00e5 Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva<\/em>, d\u00e4r den hamnade sedan svenskarna hade knyckt den i Prag 1648 (hur den hamnade i Prag \u00e4r inte k\u00e4nt).<\/p>\n

\n

\"En<\/a>
En side fra Wulfilas bibelovers\u00e6ttelse. S\u00f8lvbiblen er Sveriges kostbareste bog, skrevet p\u00e5 purpurfarvet pergament med s\u00f8lv- og guldbl\u00e6k.<\/figcaption><\/figure>\n

Denna handskrift \u00e4r v\u00e5r fr\u00e4msta k\u00e4lla till gotiska spr\u00e5ket<\/a>. Den finns numera givetvis p\u00e5 linjen<\/a> och inneh\u00e5ller de fyra evangelierna, h\u00e4mtade ur biskop Wulfilas \u00f6vers\u00e4ttning. Wulfila levde drygt hundra \u00e5r tidigare, 341-383, och var allts\u00e5 \u00e4ldre samtida till sin mer k\u00e4nde \u00f6vers\u00e4ttarkollega Hieronymus (347-420), som gjorde den mest k\u00e4nda latinska Bibel\u00f6vers\u00e4ttningen, Versio Vulgata<\/em>.<\/p>\n

Jag vet inte om de b\u00e5da herrarna n\u00e5gonsin tr\u00e4ffades; det \u00e4r knappast s\u00e4rskilt troligt, eftersom de tillh\u00f6rde konkurrerande kyrkor. Hieronymus tillh\u00f6rde den ortodoxa kyrka, som ans\u00e5g att Jesus \u00e4r f\u00f6dd och icke skapad, sann gud och sann m\u00e4nniska, och som \u00e4nnu inte delats upp mellan romerska katoliker och grekiska ortodoxa (det skedde f\u00f6rst 1054), medan Wulfila sannolikt tillh\u00f6rde den arianska kyrkan<\/a>, som till skillnad fr\u00e5n den ortodoxa ans\u00e5g att Jesus var den f\u00f6rsta skapade varelsen, mer \u00e4n m\u00e4nniska men mindre \u00e4n gud; f\u00f6rh\u00e5llandet mellan de b\u00e5da riktningarna var ungef\u00e4r lika hj\u00e4rtligt som det mellan stalinister och trotskister i v\u00e5r tid.<\/p>\n

\"Wulfilas<\/a>
Ulfilas (Wulfila) underviser gotiske krigere i kristendom<\/figcaption><\/figure>\n

Namnet Wulfila<\/em> betyder f\u00f6r \u00f6vrigt \u201dLilla vargen\u201d. Gotiskans \u201d-la\u201d \u00e4r samma diminutiv\u00e4ndelse som sydtyskans \u201d-lein\u201d, och \u00e5terfinns \u00e4ven i Attila<\/em><\/a> \u2013 han var visserligen inte got utan hunn, men namnet var gotiskt och betydde \u201dLillefar\u201d (ett smeknamn som senare kom att f\u00e4stas vid de ryska tsarerna, och slutligen vid Stalin).<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00f6jligt att Wulfila hade \u00f6versatt hela Bibeln, men det mesta har g\u00e5tt f\u00f6rlorat (somliga p\u00e5st\u00e5r f\u00f6r \u00f6vrigt att han hoppade \u00f6ver Konungab\u00f6ckerna, f\u00f6r de handlar ju mest om krig, och det tyckte han att hans gotiska landsm\u00e4n just inte beh\u00f6vde l\u00e4sa Bibeln f\u00f6r att l\u00e4ra sig \u2026)<\/p>\n

Tack vare Wulfila blev gotiskan det f\u00f6rsta germanska skriftspr\u00e5ket. Till skillnad fr\u00e5n de flesta andra germanska spr\u00e5k (f\u00f6rutom jiddisch) skrevs det inte med latinska bokst\u00e4ver, utan med en skrift som utgick fr\u00e5n de grekiska alfabetet, med till\u00e4gg av vissa runor n\u00e4r de grekiska bokst\u00e4verna inte r\u00e4ckte till.<\/p>\n

Hela Silverbibelns text kan l\u00e4sas h\u00e3r<\/a>. Som spr\u00e5kprov kan h\u00e4r ges Fader v\u00e5r <\/em>i Silverbibelns version:<\/p>\n

atta unsar \u00feu \u00efn himinam <\/em>
\nweihnai namo \u00feein <\/em>
\nqimai \u00feiudi nassus \u00feeins <\/em>
\nwair\u00feai wilja \u00feeins <\/em>
\nswe \u00efn himina jah ana air\u00feai <\/em>
\nhlaif unsarana \u00feana sin teinan gif uns himma daga <\/em>
\njah aflet uns \u00featei skulans sijai ma <\/em>
\nswaswe jah weis afletam \u00feai skulam unsaraim <\/em>
\njah ni brig gais uns \u00efn fraistubnjai <\/em>
\nak lau sei uns af \u00feamma ubilin <\/em>
\nunte \u00feeina \u00efst \u00feiudangardi <\/em>
\njah mahs jah wul\u00feus \u00efn aiwins <\/em>
\namen <\/em><\/p><\/blockquote>\n

“Gotiska” i kunsten<\/h3>\n

Ordet \u201dgot\u201d kom med tiden att anv\u00e4ndas om germaner i allm\u00e4nhet, inklusive tyskar; d\u00e4rav den \u201dgotiska\u201d spetsb\u00e5gsarkitekturen, som kom f\u00f6rst omkring \u00e5r 1100, och d\u00e5 hade de samtida goterna sj\u00e4lva f\u00f6r l\u00e4nge sedan f\u00f6rsvunnit ur det allm\u00e4nna medvetandet. Ungef\u00e4r samtidigt med den \u201dgotiska\u201d arkitekturen utvecklades ett \u201dgotiskt\u201d typsnitt<\/a> \u2013 som bygger p\u00e5 den latinska skriften, medan de \u00e4kta gotiska bokst\u00e4verna allts\u00e5 huvudsakligen h\u00e4mtats fr\u00e5n den grekiska.<\/p>\n

\"Caspar<\/a>
Caspar David Friedrichs: "Klosterkirkeg\u00e5rden i sneen", 1819. Over den dystre klosterruin str\u00e6ber den majest\u00e6tiske gotiske katedral mod Himlen, lys og let. Den er ikke af denne verden. Midt i d\u00f8d, forfald og sort-hvid kulde knejser denne port til det evige liv, og de sortkl\u00e6dte sj\u00e6le er p\u00e5 vej mod Lyset.<\/figcaption><\/figure>\n

Den s\u00e5 kallat gotiska arkitekturen kom i sin tur att inspirera den s\u00e5 kallade gotiska litteraturen, en romantisk skr\u00e4ckgenre som anses ha inletts med Horace Walpoles roman The Castle of Otranto<\/em><\/a> 1764, och som sedan fortsatte med bland annat Matthew Lewis\u2019 Munken<\/em> (en blodig historia som jag sj\u00e4lv en g\u00e5ng hade den inte odelat behagliga uppgiften att \u00f6vers\u00e4tta till svenska \u2013 n\u00e4r jag levererade manuskriptet omfattade det exakt 666 manussidor \u2026), Mary Shelleys Frankenstein<\/em> och Polidoris Vampyren<\/em>, f\u00f6rutan vilka v\u00e5r tids popul\u00e4rkultur sannolikt skulle varit v\u00e4sentligt annorlunda; men d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5 man inte lasta goterna. (Ej heller m\u00e5 f\u00f6r \u00f6vrigt Mary Shelley lastas f\u00f6r vad Hollywood gjort av Frankenstein, men det \u00e4r en annan historia.)<\/p>\n

\"I<\/a>
I Asterix betyder 'goter' ogs\u00e5 'tysker'. P\u00e5 gr\u00e6nseskiltet ses de f\u00f8rste bogstaver af 'Germania' med gotisk, dvs kr\u00f8llet, l\u00e6s: 'tysk' frakturskrift .<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den<\/a>
'Goth' \u2013 den ungdomsidentitet som den flagermuseskidende unge mand p\u00e5 billedet udtrykker \u2013 er afledt af 'gothic' og kan vel n\u00e6ppe overs\u00e6ttes. Men det er synd og skam at medierne j\u00e6vnt hen overs\u00e6tter "gothic" med 'gotisk' hvor det som oftest betyder 'dyster'. <\/figcaption><\/figure>\n

Krimgotiska<\/h3>\n
\"P\u00e5<\/a>
P\u00e5 den dengang selvst\u00e6ndige halv\u00f8 Krim, der i dag er en del af Ukraine, levede der s\u00e5 sent som i 1700-tallet en gotisktalende befolkning <\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r Walpoles roman kom ut var goterna kanske \u00e4nnu inte alldeles utd\u00f6da. P\u00e5 Krim talades n\u00e4mligen en sen version av det gotiska spr\u00e5ket \u00e4nnu p\u00e5 1700-talet. Hitler f\u00f6rs\u00f6kt l\u00e5ngt senare ta detta till f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rtyska Krim, och d\u00f6pa om halv\u00f6ns huvudstad Simferopol till Gotenburg (vilket h\u00e4ndelsevis ocks\u00e5 r\u00e5kar vara det gamla tyska namnet p\u00e5 G\u00f6teborg).<\/p>\n

Den sena Krimgotiskan<\/a> k\u00e4nner vi fr\u00e4mst genom uppteckningar som gjordes av den flaml\u00e4ndske diplomaten Ogier Ghislain de Busbecq<\/a> i mitten av 1500-talet. S\u00e5 sent som 1780 \u2013 allts\u00e5 sexton \u00e5r efter Walpoles \u201dgotiska\u201d roman \u2013\u00a0 uppgav biskopen Stanis\u0142aw Siestrze\u0144cewicz-Bohusz fr\u00e5n Vitryssland att han p\u00e5 Krims sydkust och i Sevastopol tr\u00e4ffat \u201dtatarer\u201d vilkas spr\u00e5k liknade plattyskan.<\/p>\n

Att den sena Krimgotiskan skilde sig en hel del fr\u00e5n Wulfilas gamla Bibelgotiska s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt; dels skildes de \u00e5t i tiden med mer \u00e4n ett \u00e5rtusende (och 1000-talets skandinaviska har ju inga st\u00f6rre likheter med dagens svenska och danska), dels hade de tidigt isolerats fr\u00e5n \u00f6vriga goter.<\/p>\n

Krimgoterna var dock inte bara de goter som \u00f6verlevde l\u00e4ngst, utan ocks\u00e5 de som hade minst makt, s\u00e5 inte ens med dem hade \u201dgotisk\u201d arkitektur och typografi n\u00e5gonting att g\u00f6ra, ej heller den \u201dgotiska\u201d litteraturen. N\u00e5gon originaldiktning p\u00e5 gotiska spr\u00e5ket \u00e4r s\u00e5 vitt jag vet inte k\u00e4nd.<\/p>\n

Gutniska<\/h3>\n
\"P\u00e5<\/a>
P\u00e5 Gotland taltes - og tales stadig af nogle f\u00e5 hundrede mennesker - gutnisk, der regnes for et selvst\u00e6ndigt skandinavisk sprog<\/figcaption><\/figure>\n

Gr\u00e4nserna mellan \u00f6st-, v\u00e4st- och nordgermanska spr\u00e5k var inte alldeles skarpa, och \u00e5tminstone ett nordiskt spr\u00e5k \u2013 gutniskan<\/a> \u2013 har vissa ber\u00f6ringspunkter med gotiskan. Den sena Krimgotiskan kan ocks\u00e5 ha tagit emot impulser fr\u00e5n v\u00e4stgermanskt h\u00e5ll. (Det har ju f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4ven de skandinaviska spr\u00e5ken gjort. En god del av svenskans, danskans och norskans nuvarande ordf\u00f6rr\u00e5d kom under senmedeltiden fr\u00e5n plattyskan; det \u00e4r bland annat d\u00e4rf\u00f6r skandinaver numera har s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 isl\u00e4ndska.)<\/p>\n

Gunnar G\u00e4lllmo<\/strong><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

“Kong Christian stod ved h\u00f8jen mast i r\u00f8g og damp. Hans v\u00e6rge hamrede s\u00e5 fast, at gotens hj\u00e6lm og hjerne brast …” Stopp och bel\u00e4gg: N\u00e4r slogs egentligen Kristian IV mot goterna? (Eller, vad den saken betr\u00e4ffar, n\u00e5gon annan av de danska kungar som hetat Kristian.) S\u00e5 vitt k\u00e4nt aldrig. Danska kungss\u00e5ngen handlar heller inte… L\u00e6s mere De arma goterna<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":79,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[39],"tags":[110,139,196,226,237,333,391,454,478,496,527,537,579,659,668,809,876,929,931,943,1002,1026,1057,1058,1059,1060,1061,1063,1089,1091,1105,1107,1175,1182,1206,1218,1367,1381,1396,1397,1513,1550,1605,1606,1689,1859,1864,1979,2086,2152,2219,3430,3431,2228,2236,2250,2328,2336,2338,2362,2365,2429,2454,2494,2499,2504,2506,2519,2679,2674,2692,2980,2735,2743,2783,2787,2862,2933,2935,3026,3064,3072,3194,3197,3232,3262,3280,3282,3292,3309,3310,3318,3329,3339,3359,3379,3387,3438],"class_list":["post-5045","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-sproghistorie","tag-alfabeter","tag-andalusien","tag-arianisme","tag-asterix","tag-attila","tag-biblen","tag-bram-stoker","tag-caspar-david-friedrichs","tag-christian-4","tag-codex-argentum","tag-danmark","tag-dansk","tag-den-ortodokse-kirke","tag-dorian-grays-portrt","tag-dracula","tag-fadervor","tag-folkevandringer","tag-fraktur","tag-frankenstein","tag-freden-i-bromsebro","tag-gaston-leroux","tag-germanske-sprog","tag-gotaland","tag-goter","tag-goth","tag-gothic-metal","tag-gotisk","tag-gotland","tag-grsk","tag-grske-alfabet","tag-gustav-vasa","tag-gutnisk","tag-hieronymus","tag-historie","tag-horace-walpole","tag-hunnerne","tag-jiddish","tag-jordanes","tag-jyder","tag-jylland","tag-klokkeren-fra-notre-dame","tag-kongesangen","tag-krim","tag-krimgotisk","tag-latin","tag-mary-shelley","tag-matthew-lewis","tag-munken","tag-nordgermansk","tag-ogier-ghislain-de-busbecq","tag-oscar-wilde","tag-stgermansk","tag-stgoterne","tag-ostrogoter","tag-oversttelse","tag-pa-svenska","tag-plattysk","tag-polen","tag-polidori","tag-prag","tag-prikker","tag-ravenna","tag-religion","tag-rom","tag-romanske-sprog","tag-romerriget","tag-roskilde-domkirke","tag-runer","tag-skrkromantik","tag-skriftsprog","tag-slaget-pa-kolberger-heide","tag-slvbiblen","tag-sorbisk","tag-spansk","tag-sproghistorie","tag-sprogkort","tag-stanislaw-siestrzencewicz-bohusz","tag-svensk","tag-sverige","tag-tatarer","tag-the-castle-of-otranto","tag-theoderik","tag-tysk","tag-tyskland","tag-ulfilas","tag-uppsala-universitetsbibliotek","tag-vampyren","tag-vandaler","tag-venderne","tag-vestgermansk","tag-vestgoterne","tag-victor-hugo","tag-viktor-rydberg","tag-visigoter","tag-vulgata","tag-wilhelm-marstrand","tag-wulfila","tag-iudareiks","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5045","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/79"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5045"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5045\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5045"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5045"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5045"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}