{"id":6169,"date":"2010-05-27T07:49:31","date_gmt":"2010-05-27T05:49:31","guid":{"rendered":"http:\/\/sprogmuseet.dk\/?p=6169"},"modified":"2010-05-27T07:49:31","modified_gmt":"2010-05-27T05:49:31","slug":"slarvig-danska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/2010\/05\/27\/slarvig-danska\/","title":{"rendered":"Slarvig danska?"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r skandinaver samtalar kan de anv\u00e4nda sitt eget modersm\u00e5l: Om en svensk st\u00e4ller en fr\u00e5ga till en dansk p\u00e5 svenska, s\u00e5 kan den i sin tur svara p\u00e5 danska. Det h\u00e4r fenomenet, som brukar kallas f\u00f6r semikommunikation (efter Haugen 1966), m\u00f6jligg\u00f6rs genom det ringa spr\u00e5kliga avst\u00e5ndet mellan de skandinaviska spr\u00e5ken, som ju har ett stort gemensamt ordf\u00f6rr\u00e5d och liknar varandra \u00e4ven p\u00e5 det syntaktiska planet.<\/p>\n

Den \u00f6msesidiga f\u00f6rst\u00e5elsen inom Skandinavien \u00e4r dock inte helt perfekt. Ur m\u00e5nga unders\u00f6kningar och enk\u00e4ter (Haugen 1966, Maurud 1976, B\u00f8 1978, Delsing & Lunding \u00c5kesson 2005) framg\u00e5r att i synnerhet den dansk-svenska talspr\u00e5ksf\u00f6rst\u00e5elsen kan vara problematisk: danskar brukar f\u00f6rst\u00e5 svenskar betydligt b\u00e4ttre \u00e4n tv\u00e4rtom. Den dansk-svenska talspr\u00e5ksf\u00f6rst\u00e5elsen \u00e4r allts\u00e5 asymmetrisk. Det \u00e4r inte helt klart varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5, f\u00f6r vi har ju alla l\u00e4rt oss i skolan att avst\u00e5ndet mellan A och B \u00e4r lika stort som avst\u00e5ndet mellan B och A. Varf\u00f6r g\u00e4ller det d\u00e5 uppenbarligen inte f\u00f6r spr\u00e5klig f\u00f6rst\u00e5else?<\/p>\n

En anledning skulle kunna vara att svenskar inte tycker om Danmark, dess befolkning och dess spr\u00e5k i samma utstr\u00e4ckning som danskar tycker om Sverige, svenskar och svenskan och att de d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r mindre ben\u00e4gna att anstr\u00e4nga sig att avkodera danskan. Men i s\u00e5 fall borde det ocks\u00e5 finnas en asymmetri vid skriftspr\u00e5ksf\u00f6rst\u00e5elsen \u2013 och d\u00e4r klarar sig svenskar och danskar ungef\u00e4r lika bra.<\/p>\n

En alternativ f\u00f6rklaring \u00e4r att det danska uttalet skapar problem f\u00f6r svenskar, medan det svenska uttalet inte \u00e4r s\u00e4rskilt problematiskt f\u00f6r danskar. Det \u00e4r den h\u00e4r hypotesen vi har fokuserat p\u00e5 i den h\u00e4r unders\u00f6kselsen. Den centrala fr\u00e5gest\u00e4llningen \u00e4r om danska och svenska vokaler uttalas lika tydligt. Om det skulle visa sig att danska vokaler uttalas \u2019slarvigare\u2019 \u00e4n svenska vokaler s\u00e5 skulle det delvis kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r svenskar har st\u00f6rre problem med talad danska \u00e4n omv\u00e4nt. I det f\u00f6ljande sammanfattar vi unders\u00f6kningen och resultaten.<\/p>\n

Metoden<\/h3>\n

Slarvigt uttal?<\/h4>\n

Hur kan man m\u00e4ta p\u00e5\u00a0ett objektivt s\u00e4tt hur \u2019slarvigt\u2019 n\u00e5gon uttalar en viss vokal, t.ex. \/e\/? Det \u00e4r egentligen t\u00e4mligen enkelt. Den ena vokalrealisationen \u00e4r alltid lite annorlunda \u00e4n den andra: av och till kan ett \/e\/ \u00e4ven l\u00e5ta som ett slags \/i\/ eller ett slags \/\u00e4\/. Vi kan m\u00e4ta de akustiska egenskaperna f\u00f6r varje realisation och sedan ber\u00e4kna den variation som en talare har inom en viss vokal. Hos n\u00e5gon som uttalar sina vokaler omsorgsfullt kommer den h\u00e4r variationen att vara mindre \u00e4n hos n\u00e5gon som inte g\u00f6r det.<\/p>\n

\"figur\"
\/i\/- och \/e\/-realisationer och gr\u00e4nsen mellan dem. N\u00e5gra realisationer ligger p\u00e5 fel sidan av gr\u00e4nsen och klassificeras som den andra vokalen.<\/figcaption><\/figure>\n

Men f\u00f6r lyckad kommunikation \u00e4r det inte s\u00e5 viktigt att man har s\u00e5 lite variation som m\u00f6jligt inom sina vokaler, s\u00e5 l\u00e4nge vokalerna k\u00e4nns igen riktigt, allts\u00e5 att \/e\/ k\u00e4nns igen som \/e\/ och inte som \/i\/ eller \/\u00e4\/. Att det finns mycket variation inom en vokal betyder inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att denna vokal l\u00e4tt kan blandas ihop med en annan vokal. F\u00f6rst n\u00e4r variationen blir s\u00e5 stor att lyssnare f\u00e5r problem att h\u00e5lla is\u00e4r vokalkategorierna uppst\u00e5r det kommunikationsproblem. Med hj\u00e4lp av en speciell statistisk metod (linj\u00e4r diskriminantanalys, eller LDA) \u00e4r det dock m\u00f6jligt att ber\u00e4kna hur bra vokalrealisationer kan tillordnas vokalerna. LDA:n drar en gr\u00e4ns mellan realisationer av olika vokaler. N\u00e5gra realisationer kommer emellertid att ligga p\u00e5 \u2019fel\u2019 sidan av gr\u00e4nsen, d.v.s. de k\u00e4nns igen som en annan vokal. Det \u00e4r denna metoden vi har baserat v\u00e5r analys p\u00e5.<\/p>\n

Danska och svenska vokaler<\/h4>\n

Innan man kan ber\u00e4kna hur bra vissa realisationer kan tillordnas vokalerna, m\u00e5ste man fastsl\u00e5 vilka dessa vokaler \u00e4r. I svenskan f\u00f6rekommer det 22 vokaler i betonade stavelser (Engstrand 1990, Garl\u00e9n 2003), men f\u00f6r m\u00e5nga svenskar, s\u00e4rskilt dem som bor i Stockholmsregionen, finns det ingen skillnad mellan \/e\/-et i \u2019fett\u2019 och \/\u00e4\/-et i \u2019s\u00e4tt\u2019. Vi har valt att betrakta dessa vokaler som en vokal. P\u00e5 danska finns det \u00e4nnu fler vokaler i betonade stavelser, 29 i allt (Gr\u00f8nnum 1998a och 1998b).<\/p>\n

Materialet<\/h4>\n

Vi anv\u00e4nde material som har utvecklats av forskningsgruppen MICReLa (Mutual Intelligibility of Closely Related Languages, Avdelning f\u00f6r Skandinaviska Spr\u00e5k vid universitetet i Groningen). Detta material bestod av danska och svenska kognatord, d.v.s. ord med samma h\u00e4rkomst, t.ex. sv. \u2019hj\u00e4lp\u2019 och dk. \u2019hj\u00e6lp\u2019, som uttalades av fyra danskar respektive svenskar. I dessa ord f\u00f6rekom 1.171 betonade vokalrealisationer, darav 555 i de danska orden och 614 i de svenska, och vi har m\u00e4tt de akustiska egenskaperna av dessa vokalrealisationer. Varje vokalrealisation etiketterades som en av de 21 respektive 29 m\u00f6jliga vokalerna med hj\u00e4lp av fonetiska ordboksuppgifter (Garl\u00e9n 2003 f\u00f6r svenskan och Becker-Christiansen 2001 f\u00f6r danskan).<\/p>\n

Resultat<\/h3>\n

En linj\u00e4r diskriminantanalys (LDA) utf\u00f6rdes med de 555 danska och de 614 svenska vokalerna. En diskriminantanalys f\u00f6rs\u00f6ker kategorisera alle tokens in en av de m\u00f6jliga vokalkategorierna. LDA:n klassificerade 303 (54,59 %) av de danska vokalerna korrekt och 414 (67,43 %) av de svenska vokalerna. Det \u00e4r en skillnad p\u00e5 12,84 procentenheter. \u00c4ven n\u00e4r det utf\u00f6rdes separata analyser f\u00f6r korta och l\u00e5nga vokaler s\u00e5 klassificerades det bara 333 (60,00 %) av de danska vokalerna korrekt, men 454 (73,94 %) av de svenska vokalerna. Det utg\u00f6r en skillnad p\u00e5 13,94 procentenheter. B\u00e5da dessa resultat \u00e4r signifikanta p\u00e5 0,001-niv\u00e5n.<\/p>\n

Slutsats<\/h3>\n

Resultaten tyder p\u00e5\u00a0att danska vokaler \u00e4r sv\u00e5rare att klassificera \u00e4n svenska vokaler. Danskar kan f\u00f6rst\u00e5 varandra trots detta, men f\u00f6r svenskar som inte \u00e4r vana vid en mindre tydlig skillnad mellan vokalerna skulle det kunna utg\u00f6ra ett problem n\u00e4r de h\u00f6r danska. Hur stor roll den faktorn verkligen spelar n\u00e4r det g\u00e4ller den dansk-svenska talspr\u00e5ksf\u00f6rst\u00e5elsen \u00e4r dock inte tydligt \u00e4n.<\/p>\n

Kommentarer kan g\u00e4rna skickas till Jan Vanhove<\/a>. Dig som vill l\u00e4sa mer om studien skickar vi g\u00e4rna en mer detaljerad redog\u00f6relse av dess uppl\u00e4ggning och vidare resultat.<\/p>\n

Referenser<\/h3>\n

Becker-Christiansen, C., utg. (2001), Politikens Nudansk Ordbog med etymologi, andra upplagan, Politikens Forlag, K\u00f6penhamn.<\/p>\n

B\u00f8, I. (1978), Ungdom og naboland: en unders\u00f8kelse av skolens og fjernsynets betyding for nabospr\u00e5kforst\u00e5elsen, Rogalandsforskning, Stavanger.<\/p>\n

Delsing, L.-O. & Lundin \u00c5kesson, K. (2005), H\u00e5ller spr\u00e5ket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars f\u00f6rst\u00e5else av danska, svenska och norska, Nordiska ministerr\u00e5det, K\u00f6penhamn.<\/p>\n

Engstrand, O. (1990), \u2019Illustrations of the IPA: Swedish\u2019, Journal of the International Phonetic Association 20 (1), 42-44.<\/p>\n

Garl\u00e9n, C., utg. (2003), Svenska spr\u00e5kn\u00e4mndens uttalsordbok, Svenska spr\u00e5kn\u00e4mnden & Norstedts, Stockholm.<\/p>\n

Gr\u00f8nnum, N. (1998a), Fonetik og fonologi. Almen og dansk, Akademisk Forlag, K\u00f6penhamn.<\/p>\n

Gr\u00f8nnum, N. (1998b), \u2019Illustrations of the IPA: Danish\u2019, Journal of the International Phonetic Association 28, 99-105.<\/p>\n

Haugen, E. (1966), \u2019Semicommunikation: the language gap in Scandinavia\u2019, Sociological Inquiry 36 (2), 280-297.<\/p>\n

Maurud, \u00d8. (1976), Nabospr\u00e5ksforst\u00e5else i Skandinavia: en unders\u00f8kelse om gjensidig forst\u00e5else av tale- og skriftspr\u00e5k i Danmark, Norge og Sverige, Nordiska r\u00e5det, Stockholm.<\/p>\n

Vanhove, J. (2010), Acoustic distinctiveness of Danish and Swedish vowels, outgiven MA-avhandling, Albert-Ludwigs-Universit\u00e4t Freiburg im Breisgau.<\/p>\n

Jan Vanhove, Therese Leinonen, Vincent van Heuven <\/strong> och Charlotte Gooskens<\/strong>
\nScandinavische Taal en Cultuur, Rijksuniversiteit Groningen, Nederland<\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r skandinaver samtalar kan de anv\u00e4nda sitt eget modersm\u00e5l: Om en svensk st\u00e4ller en fr\u00e5ga till en dansk p\u00e5 svenska, s\u00e5 kan den i sin tur svara p\u00e5 danska. Det h\u00e4r fenomenet, som brukar kallas f\u00f6r semikommunikation (efter Haugen 1966), m\u00f6jligg\u00f6rs genom det ringa spr\u00e5kliga avst\u00e5ndet mellan de skandinaviska spr\u00e5ken, som ju har ett stort… L\u00e6s mere Slarvig danska?<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[537,880,881,882,914,918,1200,1426,1535,1563,1779,2250,2640,2651,2933,3214,3322,3346],"class_list":["post-6169","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-dansk","tag-dansk","tag-fonemer","tag-fonetik","tag-fonologi","tag-forskning","tag-forstaelse","tag-holland","tag-kamelasa","tag-kommunikation","tag-konsonanter","tag-lyde","tag-pa-svenska","tag-sjov","tag-skandinavisk","tag-svensk","tag-udtale","tag-videoer","tag-vokaler","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6169","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6169"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6169\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6169"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6169"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sprogmuseet.schwa.dk\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6169"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}